kl 08.30 den 1 januari dom min mormor..
en sjukdom som inte finns något botemedel på..man bara tynar bort..
och vi kunde inte göra nått..
min älskade mormor..VARFÖR????
tror egentligen inte jag fattar att hon är borta..
även fast man gråter o tänker på henne känns det som om hon snart kommer komma hem
från sjukhuset..
det kommer hon ju aldrig göra..
kommer vara en tung tid nu ett tag framöver..
har aldrig varit på en begravning förut, så jag känner att det kommer bli jobbigt....
men kanske ett bra avslut..

min mormor var underbara, hade alltid kvar barnasinnet..
hon sa alltid att sara o jag var hennes prinssesor..
även fast hon inte sa så mycket på sjukhuset så pratade hon väldigt mycket om mej..

älskar henne och jag vet att hon har det bra..
du är min ängel mormor..